S/S Fortuna

Sveriges äldsta i drift varande ångbåt

Byggd 1857. Längd 16,16 meter, bredd 3,36 meter och med beteckningen SFB-7695 i båtregistret. Ägare sedan 1999 är Stiftelsen Hudiksvalls Bruksminnen.

Fortunas roll

Fortuna är en liten del i ett stort industriellt projekt i mitten av 1800-talet.

Den smalspåriga järnvägen Hudiksvall - Forsa

På 1820-talet blev baron Per Adolf Tamm ägare till järnbruken Hedvigsfors och Strömbacka samt masugnarna vid Moviken och Österby. Malmen kom från gruvor i Roslagen och på Utö och fraktades med båt till Håsta Udde i Hudiksvall och sedan med hästforor till Hallbo. Där omlastades malmen till segelförande så kallade haxar och fraktades på Norra Dellen till masugnarna. Åt andra hållet transporterades järnet på samma sätt. År1 42 lät P A Tamm beställa en hjulångare för att bogsera haxarna över sjön, Det blev den första ångbåten på Dellen. Båten byggdes av Munktells mekaniska verkstad i Eskilstuna och fick namnet Tamm.

P A Tamm planerade att muddra Norrboån som förbinder norra och södra Dellen, bygga en kanal från Näsviken via Forsa, Lund och Ölsund till Iggsjön. Där skulle järnet omlastas för att sedan skeppas ut från Iggesund.

Det här oroade Hudiksvalls ledande män som var rädda att Hudiksvall skulle förlora sin betydelse.

Man enades med P A Tamm om att i stället bygga en järnväg mellan Hudiksvall och Forsa kyrka. Den började byggas 1858 och stod klar 1860 och var då Sveriges nordligaste järnväg. Från Forsa kunde man nå Dellen via två slussar i Näsviken, Tamms kanal.

Timmer från Härjedalen.

Handelsmannen, redaren och skeppsmästaren Eric Olof Regnander i Hudiksvall köpte under åren 1856-58 avverkningsrätten till nästan all skog i Lillhärdals socken i Härjedalen, 163 000 hektar. Han överlät detta köp till ett år 1857 nybildat bolag. Vanligen kallat Engelska bolaget eftersom huvuddelen av ägarna var bosatta i London. Bolagets officiella namn var Hudiksvall Steam Sawing Mill Compay Ltd och dess svenska namn var Hudiksvalls Ångsågs Aktiebolag. Bolaget hade för avsikt att uppföra en ångsåg i Näsviken och där såga sitt timmer för att sedan, först med tåg och därefter med båt, skeppa sågade trävaror från Hudiksvall till England. Engelska bolaget upplöstes år1868 och alla tillgångar övertogs av ett nytt, helsvenskt, bolag Hudiksvalls Trävaru AB.

Motlutsflottningen.

I projektet ingick även en flottled mellan Ljusnan och Dellen.

Timret flottades på Ljusnan från Härjedalen till skiljet i Svinhammar i närheten av Hybo. Där lyftes det ca 1 meter till en grävd kanal mellan Svinhammar och Hybosjön med hjälp av en roterande lyft som kallades Svarven. I kanalen drogs timret för hand och över Hybosjön spelades timret med hjälp av spelflottar.

Från Hybosjöns östra del grävdes en kanal till Gryttjen. Sjön Gryttjen ligger närmare 13 meter högre än Hybosjön och här byggdes ett ångdrivet uppfordringsverk för att lyfta stockarna. Via grävda kanaler och byggda timmerrännor flottades sedan timret, mestadels i medlut, via Slångan, Lången, Backsjön och Stömnesjön till Södra Dellen, en sträcka av 20 km.

Ångsågen.

Över Dellen flottades eller släpades timret till Forsa Ångsåg i Näsviken. Den kallades Forsa Ångsåg eftersom Näsviken låg i Forsa socken. Andra benämningar var Böle såg eller Hamre såg.

Fortuna.

Ångaren Fortuna införskaffades för att på Rolfstaån vara förbindelselänken mellan flottledens slut vid ångsågen och järnvägens ändpunkt mitt emot Forsa kyrka.

27 juni 1857 anlände till Hudiksvall skonaren Götha från London och 17 juli skonaren Maren Catharina från London med ”machinerier” Det är delarna till ångsågen och ångbåten.

Fortuna monterades ihop under vintern 1857-58 i Forsa. Av de åtta engelska ingenjörer som skötte montaget av sågverk med kringutrustning så kom tre till Forsa redan i juni och juli 1857. Detta sammanfaller tidsmässigt med montaget av Fortuna. Eftersom hon köptes från England så har hon nog ursprungligen tillverkats där, något som dock inte har gått att bekräfta då hon inte finns i Lloyds fartygsregister, antagligen beroende på att hon inte byggdes färdig i England. Uppgifter om tillverkare saknas alltså.

Hudikswalls Weckoblad den 22 maj 1858 skriver att Fortuna provseglats i Södra Dellen och i en journal från den 23 maj kl. 9 f.m.1858 anges att hon är färdig och i bruk – på Dellen!

Att ångaren nu till en början trafikerade Dellen berodde på att den inte hade något att uträtta på den linje som den var avsedd för innan sågen var färdig och sågningen startat.

När sågen väl startat i augusti 1859 så intog Fortuna sin plats och började dra pråmar med virke från sågen till järnvägsstationen i Forsa där virket omlastades till järnvägsvagnar och forslades ner till Hudiksvall. År 1872 förlängdes järnvägen till Näsviken och Fortuna behövdes inte längre för sitt ursprungliga ändamål. Under några år så bogserade hon sågat virke från Storån och Klubbo över Dellen men flyttades1878 till Hudiksvall för fortsatt tjänstgöring.

Fortuna gick sommaren 1880 på grund i Vintergatsfjärden mellan Hudiksvall och Iggesund. Efter haveriet så lyftes hon med hjälp av två pråmar.

1884 genomfördes en större ombyggnad. Hon byggdes delvis om, gjordes 3 meter kortare då man funnit henne för lång för transporten av pråmar vid Håstaholmen och fick dessutom en ny förbättrad ångmaskin.

Fortuna användes yrkesmässigt till 1961.

(Uppgifterna ovan är hämtade ur boken Motlutsflottningen av Sven Forsström, ur Olof Högmans bok Några anteckningar till Hudiksvalls Trävaru Aktiebolags Historia och ur Arne Sundströms artikel om Fortuna i Båtologen 2-92.

Angående Fortunas ursprungliga uppgift att dra pråmar från Näsviken till Forsa;

”På denna väg gick så Fortuna år efter år, pustande och stampande med sin högtrycksmaskin, fram och tillbaka, släpande på sina pråmar, blev småningom betraktad som en sorts original och döptes av folkhumorn till Lungsoten för sin hostas skull. Fortuna tröttnade omsider på sin vandring i Forsa, flyttade ner till Hudiksvall, drog ihop sig lite (läs: kortades) och lade bort sin hosta (läs: fick en ny maskin)”

Citatet ovan är hämtat ur Olof Högmans bok Några anteckningar till Hudiksvalls Trävaru Aktiebolags Historia.

Ångpannan

Ursprungligen så hade Fortuna en koleldad panna. Denna har troligtvis bytts en eller flera gånger under åren och 1978 så installerades den oljeeldade panna som nu sitter i.

Pannan är en 3-stråks eldrörspanna VEÅ Univex 6 H-13. Ångmängd 600 kg mättad ånga per timme och drifttryck 8 – 9 bar övertryck.

Ångmaskinen

Ursprungligen så hade Fortuna en högtrycksmaskin om 10 nominella hästkrafter och en cylinder. Maskinen hade ett karakteristiskt läte, därav öknamnet Lungsoten.

Efter flytten till Hudiksvall och ombyggnaden 1884 så byttes denna ut mot en modernare maskin och hon slapp sitt öknamn.

Den ångmaskin som nu är installerad i Fortuna är en compoundmaskin tillverkad av AB Wennbergs Mekaniska Verkstad i Karlstad år 1915.

Maskinen är en compound vilket innebär att den har en högtryckscylinder och en lågtryckscylinder. Ångan leds från pannan till högtryckscylindern där den expanderar till viss del och därefter så leds ångan till lågtryckscylindern där den expanderar helt. Efter lågtryckscylindern så leds ångan till en kondensor som gör att cylinderns utloppsånga har ett tryck som är lägre än atmosfärstrycket och skapar därigenom mer arbete i lågtryckscylindern.

Maskinen är försedd med en omkastare av Stephensons typ för manöver fram/back.

Bernt Larsson